| ← Psalms (146/150) → |
| 1. | Halleluja! Lova HERREN, min själ. |
| 2. | Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till. |
| 3. | Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa. |
| 4. | Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet. |
| 5. | Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud, |
| 6. | till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen, |
| 7. | som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna, |
| 8. | HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga, |
| 9. | HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa. |
| 10. | HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja! |
| ← Psalms (146/150) → |