Matthew (1/28)  →
1. Detta är Jesu Kristi, Davids sons, Abrahams sons, släkttavla.
2. Abraham födde Isak, Isak födde Jakob, Jakob födde Judas och hans bröder;
3. Judas födde Fares och Sara med Tamar, Fares födde Esrom, Esrom födde Aram;
4. Aram födde Aminadab, Aminadab födde Naasson, Naasson födde Salmon;
5. Salmon födde Boes med Rakab, Boes födde Jobed med Rut, Jobed födde Jessai;
6. Jessai födde David, konungen, David födde Salomo med Urias' hustru;
7. Salomo födde Roboam, Roboam födde Abia. Abia födde Asaf;
8. Asaf födde Josafat, Josafat födde Joram, Joram födde Osias;
9. Osias födde Joatam, Joatam födde Akas, Akas födde Esekias;
10. Esekias födde Manasses, Manasses födde Amos, Amos födde Josias;
11. Josias födde Jekonias och hans bröder, vid den tid då folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien.
12. Sedan folket hade blivit bortfört i fångenskap till Babylonien, födde Jekonias Salatiel, Salatiel födde Sorobabel;
13. Sorobabel födde Abiud, Abiud födde Eljakim, Eljakim födde Asor;
14. Asor födde Sadok, Sadok födde Akim, Akim födde Eliud;
15. Eliud födde Eleasar, Eleasar födde Mattan, Mattan födde Jakob;
16. Jakob födde Josef, Marias man, och av henne föddes Jesus, som kallas Kristus.
17. Så utgöra släktlederna från Abraham intill David tillsammans fjorton leder, och från David intill dess att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien fjorton leder, och från det att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien intill Kristus fjorton leder.
18. Med Jesu Kristi födelse gick det så till. Sedan Maria, hans moder, hade blivit trolovad med Josef, befanns hon, förrän de kommo tillsammans, vara havande av helig ande.
19. Nu var Josef, hennes man, en rättsinnig man och ville icke utsätta henne for vanära; därför beslöt han att hemligen skilja sig från henne.
20. Men när han hade fått detta i sinnet, se, då visade sig i drömmen en Herrens ängel för honom och sade: »Josef, Davids son, frukta icke att taga till dig Maria, din hustru; ty det som är avlat i henne är av helig ande.
21. Och hon skall föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk ifrån deras synder.»
22. Allt detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt av Herren genom profeten som sade:
23. »Se, jungfrun skall bliva havande och föda en son, och man skall giva honom namnet Emmanuel» (det betyder Gud med oss).
24. När Josef hade vaknat upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt honom och tog sin hustru till sig.
25. Och han kände henne icke, förrän hon hade fött en son; och honom gav han namnet Jesus.
      Matthew (1/28)  →