| ← Deuteronomy (27/34) → |
| 1. | Och Mose och de äldste i Israel bjödo folket och sade: »Hållen alla de bud som jag i dag giver eder. |
| 2. | Och när I kommen över Jordan, in i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig, då skall du resa åt dig stora stenar och bestryka dem med kalk. |
| 3. | På dessa skall du, när du har gått över floden, skriva alla denna lags ord, för att du må komma in i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig, ett land som flyter av mjölk och honung, såsom HERREN, dina fäders Gud, har lovat dig. |
| 4. | Och när I haven gått över Jordan, skolen I på berget Ebal resa dessa stenar om vilka jag i dag giver eder befallning; och du skall bestryka dem med kalk. |
| 5. | Och du skall där åt HERREN, din Gud, bygga ett altare, ett altare av stenar, vid vilka du icke skall komma med något järn. |
| 6. | Av ohuggna stenar skall du bygga HERRENS, din Guds, altare; och du skall på det offra brännoffer åt HERREN, din Gud. |
| 7. | Du skall där ock offra tackoffer och skall äta och glädja dig inför HERRENS, din Guds. ansikte. |
| 8. | Och du skall på stenarna skriva alla denna lags ord, klart och tydligt.» |
| 9. | Och Mose och de levitiska prästerna talade till hela Israel och sade: »Var stilla och hör, Israel! I dag har du blivit HERRENS, din Guds, folk. |
| 10. | Så skall du då höra HERRENS, din Gud röst och göra efter hans bud och stadgar, som jag i dag giver dig.» |
| 11. | Och Mose bjöd folket på den dagen och sade: |
| 12. | Dessa stammar skola stå och välsigna folket på berget Gerissim, när I haven gått över Jordan: Simeon, Levi, Juda. Isaskar, Josef och Benjamin. |
| 13. | Och dessa skola stå och uttala förbannelsen på berget Ebal: Ruben, Gad, Aser, Sebulon, Dan och Naftali. |
| 14. | Och leviterna skola taga till orda och skola med hög röst inför var man i Israel säga så: |
| 15. | Förbannad vare den man som gör ett beläte, skuret eller gjutet, en styggelse för HERREN, ett verk av en konstarbetares händer, och som sedan i hemlighet sätter upp det. Och allt folket skall svara och säga: »Amen.» |
| 16. | Förbannad vare den som visar förakt för sin fader eller sin moder. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 17. | Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 18. | Förbannad vare den som leder en blind vilse på vägen. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 19. | Förbannad vare den som vränger rätten för främlingen, den faderlöse och änkan. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 20. | Förbannad vare den som ligger hos sin faders hustru, ty han lyfter på sin faders täcke. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 21. | Förbannad vare den som beblandar sig med något djur Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 22. | Förbannad vare den som ligger hos sin syster, sin faders dotter eller sin moders dotter. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 23. | Förbannad vare den som ligger hos sin svärmoder. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 24. | Förbannad vare den som lönnligen mördar sin nästa. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 25. | Förbannad vare den som tager mutor för att slå ihjäl en oskyldig och utgjuta hans blod. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| 26. | Förbannad vare den som icke håller denna lags ord och icke gör efter dem. Och allt folket skall säga: »Amen.» |
| ← Deuteronomy (27/34) → |